Menu

Slaget om den svenska järnmalmen

Under åren före andra världskrigets utbrott och under de första åren av kriget använde det nazistiska Tyskland mycket svensk järnmalm till sin produktion. Västmakterna tänkte sig olika scenarier för att sätta stopp för den svenska malmexporten till Tyskland. I kriget om järnmalmen dödades över 200 svenska sjömän. De allierade hoppades att Sverige skulle gå med i kriget på deras sida, men Sverige ville förbli neutralt i konflikten.

När kriget bröt ut förklarade sig samtliga Nordiska länder neutrala, men alla drogs in i konflikten i alla fall, mycket beroende på den svenska järnmalmen och Tysklands behov av den. 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Nu började England och Frankrike leka med tanken att bistå Finland, och samtidigt besätta de svenska malmfälten och gruvorna. Innan planerna hann sättas i verket upphörde dock fientligheterna mellan Sovjet och Finland.

Winston Churchill hade länge propagerat för att England måste få stopp på malmtransporterna till Tyskland. Eftersom utskeppningshamnarna i Östersjön för tillfället var infrusna vändes blickarna mot Narvik. Efter en incident med en tysk båt, som transporterade brittiska krigsfångar, tog både de allierade och axelmakterna chansen att ingripa i Norge. England började minera inloppet till Narvik, och planerade fortsätta minera den så kallade norska korridoren. Det var den 8:e april. Den 9:e april anföll Nazityskland Danmark och Norge. Tyskland ville ha problemfri tillgång till den svenska malmen och bra platser för flottbaser på den norska kusten.

Det har diskuterats hur pass viktig den svenska malmen var för krigets förlopp. Vissa svenska forskare vill framhålla att den inte var särskilt viktig, särskilt inte efter 1940. Men mycket av Tysklands upprustning skedde före krigsutbrottet, och med svensk malm. Amerikanska krigshistoriker säger ibland bittert att den svenska malmen förlängde kriget med minst 1,5 år. Klart är att Tyskland ansåg den svenska järnmalmen som viktig, så pass viktig att tyska företag faktiskt ägde flera gruvor i Mellansverige. De tyska företagen hade en stark ekonomi och kunde köpa svenska gruvor som de drev från mitten på 1930-talet till krigsslutet. Företagen fick lätt låna av tyska staten. Behöver ditt företag ett lån för att driva en gruva eller till andra investeringar kan capcito.com snabbt kontrollera ert låneutrymme.

De allierade reagerade snabbt på Tysklands ockupation av Norge. Strider mellan allierade och tyska trupper utbröt i vattnen utanför Narvik och på land runt staden. Det gick i början bra för de västliga trupperna och tyskarna drevs tillbaka mot den svenska gränsen. När Nazityskland anföll Frankrike den 10:e maj 1940 drogs tyvärr de engelska och franska trupperna bort från Narvik för att sättas in på annan plats. Detta ledde till att Tyskland kunde säkra sitt grepp om Narvik, malmbanan och den eftertraktade järnmalmen. Norge kapitulerade i juni.

En effekt av att det fanns tyska soldater i Nordnorge, och inte längre några starka intressen från de allierades sida att kämpa för Norge, blev att Sverige kände sig tvungna att gå med på den så kallade permittenttrafiken. En annan effekt var att många båtar som förde malmen mot tyska hamnar sänktes av de allierade. På många av dessa skepp arbetade svenska sjömän. Deras ofrivilliga offer i kriget har aldrig uppmärksammats av segrarmakterna.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *